Allting Kan Gå Itu Men Ett Hjärta Kan Gå i Tusen Bitar.

Vet inte vart ja ska börja eller vart jag ska sluta, vet inte ens själv om de finns en början eller ett slut, och de här kommer säkert inte a inte att hänga ihop och ni kommer säkert inte fatta ett skit men de är lika bra för jag förstår de inte heller ja fatta inte ens vad jag skriver om eller jo till en viss del, en lögn är okej men flera är fan inte okej, och jag vet inte vem fan som säger sanningen och vem fan jag ska tro på, att bli sviken en gång de är förbannat jobbigt de är seriöst hur jobbigt som helst och sen att kunna börja bygga upp de där förtroendet eller va de nu heter att kunna lita på en kille och verkligen hoppas att de inte kommer bli samma sak igen att de ska göra lika ont som förut, att man ska vara ledsen och inte veta vad man ska ta sig till,
och den dagen kom igår eller inatt eller jag vet fan inte de enda ja vet är att du insåg aldrig att ja tyckte om dig eller ja vem vet du kanske gjorde de jag vet inte ja ska fan inte ens sitta här och yttra mig om ett förbannat skit, men jag bestämde mig för att ja vill veta sanningen och inte en jävel sa nått alla satt tyst helt jävla tyst ingen sa ett ljud, ja sa exakt som allt va jag va ärlig till 100%, sen gick ja därifrån för att tänka igenom allt och sen ser ja allt de där, hur du..... ja jag vill inte ens prata om de, men när ja såg de så gick allt sönder precis allt, jag litar inte på nån längre ja tror verkligen inte på en enda jävel, spela ingen roll vem som säger vad:/ jag fatta inte att ja inte bara sket i allt att ja blunda för allt och bara levde i den där bubblan som inte tro att de här händer och bara lät de vara, men de som verkligen känns värst för mig och de som jag nog aldrig kommer få ett bra svar på är VARFÖR LJÖG DU HELA TIDEN ? JAG ÄR INTE BLIND ELLER DUM ? men jag vill inte ens veta varför du gjort så här, jag klara mig som från de, jag klara mig seriöst från allt, jag skulle lätt kunna stänga in mig och bara sitta och fundera på om ja verkligen va värld allt de här ?, du visste redan vad som hade hänt mig tidigare och att ja va rädd för att bli sviken och du sa att du förstod mig, men jag vet inte om du gjorde det?, du gjorde ett val igår och du gjorde säker de som kändes rätt för dig eller ja vafan vet ja ? men ledsen blev jag, verkligen jätte ledsen, och de här inlägget skriver ja med gråten i halsen och tårfyllda ögon, jag ska inte skriva mer nu de räcker för mig men innan ja avsluta de här helt så har jag bara en sak att saga, jag tyckte om dig sjukt mycket och förlåt mig om jag inte kunde bevisa de på ett bra sätt, sen säger folk att dom vet hur fan de känns när de bli så här? men jag ha inte mycket för er nu, ni står inte så högt i mina ögon längre för de va bevisat igår. här avslutar ja och jag hoppas att alla som läs får en tanke ställare att verkligen förstå att de är ingen lek, jag ha rensa mina tankar nu och jag ha säkert gjort fel hur mycket fel som helst :'(, jag måste få tid att tänka igenom de här :( men minns mina ord de va dig ja tyckte om, de va du som va i mina drömmar varje natt nu orka jag inte skriva de bli för mycket. och jag skriver inte de här för att vara dum utan för att ja känner så här:'(

My Tears Will Not Stop, And It Hurts To Say It, Really Hurt